Nattmålet serveras för lille herr Gustav och trött mamma försöker hålla ögonen öppna. När han ätit klart lägger jag försiktigt ner honom i insattsen till vagnen och liten talar om för mig att de där var inte snällt gjort!
Efter en liten stund ger jag mig, tar upp honom i min famn känner mig en smula frustrerad och rent av dötrött.när han väl ligger i min famn ger han mig en självsäker blick och fyrar av världens leende som säger "woohoo vad bra jag är". Jag kan naturligtvis inte låta bli att le tillbaka vilket resulterar i att han ler ännu mer, känner sig som nattens vinnare.
Näää.. Jag ska minsann visa vem som får sista ordet här om vi så ska hålla på heeeela natten:S
